nu sitter jag här igen , håller på att fixa mina naglar så jag har inte så stor lust att sova, är inte ens trött ännu konstigt faktiskt. Menjaghar ju inget att göra i morgon så jag kan unna mig att vara vaken längre faktiskt.
har handlat idag också en ovana att shoppa för att jag har tråkigt, gör väldigt ont i plånboken nu. har bestämt mig att inte handla mer men det säger jag varje gång. behövdee faktiskt grejerna jag köpte

tex det här

ljus öjus ljus ja jag har en dille på ljus och just nu lyser hela min lägenhet :P
sen spargrisen behövde jag faktiskt, sen ar jag löpt mycket mer bland annat gardiner tallrikar koppar med mera orkar inte skriva mer


nu ska jag glo in i m9in tv så vi ses i morgon kram

xxx

ja det e vad jag känner mig nu, har tagit ett bad, fast inte så länge har nämligen lite problem med att ligga länge i varmt vatten. la inpackning i håret och tänkte göra en ansiktsmask men dt orkade jag inte utan det blev en vanlig ansiktstvätt i stället.

har allmänt tråkigt och har kommit på att det beror på att jag inte har pengar på mobilen, kan inte röra mig fritt känns det som :p . i morgon hoppas jag att jag får in mina pengar för då skall jag shoppa med goggo, jag behöver massor av grejer somjag egentligen inte behöver men det står i min panna "shoppingholic" ye och jag älskar det. Måaste köpa ett par jeansleggings eftersom jag tycker att mina gamla är tråkiga, sen måste jag köpa några tröjor, lite nya undrkläder, nytt smink eftersom jag inte hunnit köpa något efter att allt blev stulet i spanien. och så blir det la massa små skit som man inte behöver, ett par nya skor vill jag också ha, ett par fest skor och ett par till träningen.
ye ye
nu ska jag glo på t
go kväll allihopa

god is kind on me couse i can garante that i'll be fine.
i dont know only god knows were the story ends for me but i know were the story begins

---

 

jag kan inte kontrollera mina känslor, jag kan inte säga till mitt hjärta vad det inte får känna eller vad det får känna. Just nu känner jag inte ens mig själv, jag skriver en bok men kan inte avsluta kapitlet, det jag trode jag kunde skriva men inte prata om, kan jag inte ens skriva , det är för svårt, det är ju bara jag som skall läsa den, men jag vet inte hur jag skall sätta mina tankar i ord, jag vet inte hur jag skall förvandla tankarna till text, det går liksom inte.
min kropp är både kall och varm på samma gång, mitt hjärta känner både hat och kärlek på samma gång, mina tankar blandas av förtvivlan och motgång.

jag försöker få ut mina känslor i text men inte ens det går, även fast texterna alltid hjälpt mig genom de svåra tiderna. jag klarar inte av mina egna tankar. Det känns som att mitt hjärta slits ut och stampas på , det känns som någon strampar på mit huvud och att någon står på mitt bröst, jag får inte luft, jag har inte tid att tänka.
jag får inte mina tankar ur huvudet hur mycket jag än försöker och dom plågar mig mest, den största plågan är nog de bra tiderna jag hade, sen så känns det som att något dör inom mig när jag tänker på de svåra tiderna. Jag trode det var lätt att gå vidare och bara glömma, men mina bilder som samlats i hjärnan går inte att glömma, mardrömmarna går inte att slänga bort, dom bara finns där liksom den plågande känslan som hela tiden gnager där inne i bröstet.

det värsta är att jag blir fientlig mot mina kära, de som jag borde älska , hatar jag bara mer och mer, jag irriterar mig på deras små goda gärningar som egentligen skall göra mig glad, jag blir irriterad så fort någon nämner att de älskar mig, jag blir arg på mig själv inte på dem. jag kan aldrig behålla något bra, jag vill inte höra hur bra jag är, eller hur mycket någon älskar mig, det är alltid den som sagt att den älskar mig mest av allt som sårat mig. jag kan inte höra det mer. jag vill bara vara ifred, låta mig tänka ifred utan att någon stör, jag vill vara ensam.
jag springer så fort någon visar att jag är värd något, jag flyr från verkligheten.
jag borde vara lycklig men vad är jag?
jag känner inte ens mig själv så varför skall jag vara lycklig när någon som tror att dom känner mig säger att dom älskar mig? jag vet inte ens om jag älskar mig själv.
bakom detta vackra ytre, bakom alla känslor, bakom allt bra jag gjort vem är jag?

vad vet ni om mig? hur kan ni veta hur jag mår? försök inte förstå mig inte ens jag själv gör det. jag har inte hittat hem ännu , det kommer ta lång tid, det har jag förstått nu, för ett årsedan stod jag där med en början på ett nytt liv och jag trode det va så enkelt, att bara gå, att vara tyst, att hålla allt inom mig själv. Jag visste inte bättre.
jag vill inte höra hur mycket jag är älskad, hur vacker jag är eller hur bra jag är. jag vill upptäcka det själv. jag vet att ni älskar mig ni behöver itne säga det varje sekund av tystnad. låt bara den där tystnaden som jag älskar få förbli tyst.

jag vet vilka jag kan lita på och vilka jag inte kan lita på, försök inte lära mig. jag vet vad jag säger och vad jag gör, försök inte visa mig. Jag har lärt mig av mina misstag och det är de misstag som speglar mig i dag. låt mig få göra mina misstag det är så jag lär mig.
jag kan vara dum, jag kan vara riktigt elak och dum men jag menar inte det, det är ilskan som jag har mot mig själv för det största misstaget i mitt liv som jag gjort, det är inte menat mot er, låt mig få säga förlåt.
jag ber nu alla om förlåtelse för vad jag gjort människor i denna värld, mest av allt ber jag om förlåtelse till min mamma. Hon har alltid ställt upp, hon har aldrig svikigt, hon är mitt allt, ingen kan ta hennes plats.
försök inte ta min mammas plats , dt är hon som lärt mig saker och dt är bara hon som skall lära mig. resten lär jag mig själv, ingen behöver visa mig.

dt är kvällarna jag tänker som mest, när jag sitter ensam ochjag bara har musiken, att en låt kan få så många minnen att rabblas upp i hjärnan, det är inte klokt.
det är dessa kvällar då jag är ensam som är svårast. jag gör allt för att få tiden att gå, jag vill aldrig lägga mig ner, för lägger jag mig så blir det för tyst och mina tankar kan sätta i gång och snurra.

jag skrev för ett tag sedan ett sms till en person , det va längesen men jag kommer ihåg det fortfarande:
varje natt när jag lägger mig ner i sängen, känns det som någon skär upp mitt bröst, sliter ut mitt hjärta och stampar på det tysen gånger, sedan när hjärtat är fullt av värk såsätter denne tillbaka det, jag somnar och drömmer om när npgon sliter ut hjärtat, jag vaknar med ett hjärta som bultar av förvivlan och som gör så ont att jag knappt kan stå upp, hela dagen värker det enda tills natten kommer och jag måste lägga mig ner i sängen igen , ännu en gång för att hjärtat skall slitas upp och processen skall fortsätta.

Hur mycket jag än ber till gud så känns det som att han har gett upp hoppet om mig, det känns som han gömt mig, men jag vet att han finns där bara jag håller hoppet uppe, jag vet att han lyssnar och han förlåter mig så länge jag tror på honom. för han är stor, det är bara han som kan få mig att gå rätt väg. det är bara han som kan få mig att bli den männsika jag vill bli, en bra männsika, utan hat och tvivel, full av kärlek, till min familj och till honom gud.

nu känns det som att mina tankar är rensade, det hjälpte kanske att skriva av sig, folk som känner mig förstår vad jag skriver om, men min värld präglas av mycket hat, främst mot mig själv för mina val jag gjort i livet och för att jag inte kan hata en människa , men det är väll bra att inte kunna hata en männsika? jag vet inte. jag kanske inte kan hata , men jag vet inte ens om jag kan älska någon mer, jag har svårt för det ordet, älska, jag kan skriva hur mycket som helst just nu men nu skall jag runda av.

Sitter i soffan och det e typ storm ute, grannen ovanför har en pressening som har hamnat halvvägs ner på min balkong och den blåser mot fönstret hela tiden, har försökt att dra ner den men den sitter stenhårt. jäkligt irriterande är dt faktiskt. funderar på att gå upp dit och plinga på för att tala om mitt problem men jag har egentligen inte ork att ens bry mig . Kvällen skall annars spenderas med glass och coca cola som jag nyss vart och köpt, skulle köpa mousse också till mitt hår ( använder sällan något sånt till håret) och blev helt förbluffad över hur de höjt priserna 55 kronor kostade mousset nu, sist jag köpte för ett årsedan eller nått kostade det ungefär 20 kronor wow vad priserna höjs. Men jag köpte det ändå.

Vart skit sugen på pizza étt tag nu , tappade suget helt efter att jag åt det nästan varje dag förra sommaren, men nu blev det i alla fall en pizza men ville inte äta ensam så goggo fick halva :p

Sitter här med dagens bästa kaffe och försöker göra mig i ordning. Min kära lillasyster julia fyller 17 år i dag, fan satt nyss och tänkte på att hon faktiskt blivit ganska stor, nu e det bara ett år tills hon fyller 18  och är myndig, kan inte fatta det. jag ser henne fortfarande som ett litet barn haha nu vet jag hur mina bröder tänkte när dom sa att jag fortfarande va en bebis i deras ögon för 2 årsedan . snart är min lilla ängel vuxen och kan ta hand om sig själv. jag kan inte se henne som vuxen, men det är väll en storasysters plikt att fortfarande se henne som liten, och skydda henne som hon va liten haha och som varje år så vet hon säkert redan vad jag köpt eftersom jag alltid köper vad hon önskar sig, fast i år gav hon mig lite utrymme att själv få välja mellan två saker haha
Hon är speciell och kommer alltid vara speciell, hon är min favorit och kommer alltid vara det. Även fast hon blir äldre skall jag fortsätta skydda henne med mitt liv och inget ont skall få hända min ängel.

GRATTIS på födelsedagen hoppas allt kommer bli perfekt för dig. Älskar dig över allt annat